Jag har nu förstått att rubriken skapar lite kalla kårar hos en del läsare. Det var inte tanken. Rubriken tar upp allvarliga ämnen som man egentligen inte skämtar om, men kvällen bjöd på händelser som skapade denna skruvade rubrik. Jag fick även lite hjälp av Älskade R att åstadkomma detta. Vi har båda lite knäpp humor och fantasi ibland och jag ber om ursäkt för det.

Cancersjuk = Jag när jag klär mig i min snusnäsduk på huvudet. Vissa gånger sitter den så att jag ser sjuk ut istället för att bara vilja få bort håret från ansiktet när jag inte ids fixa till det.

Döden = Den gamla damen till granne som hade somnat i bilen och skrämde slag på både mig och Älskade R när vi skulle ta bilen till Ikea. Bildörren stod öppen och tanten reagerade inte när jag ropade, hugaligen! För en stund hamnade mitt hjärta i halsgropen.

Matförgiftad = Middag på Kajens fik resulterade i att vi båda fick ont i magen och direkt tänkte på matförgiftning eftersom det skulle vara grädden på moset mitt i min virusinfektion.

Skita på sig = Magen var inte alls vänlig och glad med mig när vi åkte bil. Mycket gas i magen ger oanade krafter i tarmarna och det kan komma ut fruktansvärt mycket...luft! Var rädd att det kom annat också, men puh! så var det inte.

Dessa saker sammantaget skapade alltså en något skruvad och sjuk historia i våra hjärnor, men håll med om att det skulle vara en superb mening att ha med i det gamla tv-programmet Gäster med gester. 

Det var längesedan jag skrev något om träning och det har ju sin förklaring. Det här året har hittills varit riktigt kasst när det kommer till träning och träningsmål och det har ju varit på grund av sjukdom hit och dit. Planen var ju att jag och min vän K skulle genomföra Tjejklassikern i år, eller tre av fyra lopp i år och det fjärde och sista nästa år (Tjejvasan).

Vi har varit anmälda till alla tre lopp detta år, men det är endast K som har deltagit i dem. För mig har alla tre loppen blivit inställda på grund av sjukdom. Feber och förkylning hindrade mig från att cykla Tjejvättern. En månad efter blev jag stoppad av illamående och yrsel när jag skulle simma Vansbro tjejsim och nu har jag beslutat att inte springa Lidingö tjejlopp som går av stapeln på söndag. Det känns inte riktigt vettigt att göra något sådant efter nästan tre veckors virusinfektion i kroppen.

I och med dessa "misslyckanden" kommer jag inte heller att anmäla mig till Tjejvasan. Det verkar helt enkelt inte vara meningen att jag ska göra Tjejklassikern just nu. Tyvärr känner jag mig misslyckad och som att jag hittar på ursäkter för att inte behöva delta i loppen, men så är det verkligen inte. Jag har tränat och förberett mig väl inför loppen och sedan har det bara blivit pannkaka av allt precis som för flera år sedan när jag bodde i Umeå och löptränade en hel del.

Då anmälde jag mig till en halvmara (Höga kusten), men blev skadad på grund av överträning och kunde inte delta. Det var så pass illa att jag knappt kunde stödja på högra benet. Jag fick hjälp av massageterapeuter och sjukgymnaster och blev så småningom bättre och kunde anmäla mig till ett halvmaraton på hösten istället. Tyvärr blev jag sämre i höft, ben och ljumske eftersom jag tränade på och försökte toppa formen. Det blev alltså inget lopp då heller. Det känns därför så surt att jag inte kunnat genomföra något av årets lopp.

Det är ju så himla mycket roligare att träna med mål framför sig, men det verkar inte vara tänkt att jag ska ha mål som involverar tävlingsmoment. Så nu behöver jag hjälp med att finna nya målformuleringar och ber er som kikar in att komma med förslag, tack!

BRING IT ON, PLEASE!