A WHITER SHADE OF PALE

TIME TO SAY GOODBYE 

Jag kom inte iväg på någon träning förrän strax före klockan 12:00. Jag liftade ner till gymmet med Älskade R när han bilade iväg till Stockholm. Det blev 46 glada, pigga och adrenalinfyllda minuter på crosstrainern. Snittpuls:148

Maxpuls: 159

Det kändes alldeles lagom.

Jag och vännen J möttes upp för lunch på Cornetto efter att ha pratats vid på mobilerna några gånger för att bestämma tid och plats. När jag packade ihop mina saker hemma innan jag åkte iväg hittade jag 300:- i två kuvert och mindes att jag hade låtit en del födelsedagspengar ligga kvar. Så nu hittade jag dem alldeles perfekt en lördag när det vankades stan.

Jag var i alla fall vrålhungrig efter träningen och beställde in en varm ciabatta med sallad till och en hallonsmoothie gjord på yoghurt, bär och is. Mumma smakade alltihopa. J beställde en sallad med kall marinerad potatis som bas och lite olika grönsaker och kött som ingredienser. Ärligt talat så kollade jag inte in hennes mat speciellt noga för jag högg in på min mat.

Det blev en tur på stan i vanlig ordning. Det blev till och med en kasse med tre plagg i från Gina Tricot. Tro inte att jag provade plaggen. Det är alldeles för jobbigt på stan i omklädesrummen (båsen) så jag brukar oftast köpa hem det jag tror jag vill ha och prova hemma för att sedan lämna igen det som inte passar eller är snyggt på.

I kassen låg ett svart långt linne med volang nedtill och snörning i höft-höjd. Till det köpte jag ett par tights i kamouflagefärg. Tredje plagget var en vit skir klänning i kleopatrastil med tunga stenar fast-sydda fram på bröstet. Den var helt okej på, men den kommer jag att lämna igen. Troligtvis springer jag in på Vila och köper några saker jag hittade där. Det kommer också att bli ett par baggyjeans från Vero Moda om det finns några med lite stretch i.

Sanna top

Demi camo leggings

Efter jobbet och efter en god middag på Kajens Fik frågade Älskade R, trots att han var jättetrött, om jag ville gå lite på stan. Jag svarade nej eftersom jag såg hur trött han var. Han frågade en gång till och jag sa nej. Så frågade han ytterligare en gång och då fick han ju skylla sig lite själv att det blev stan för jag sa ju naturligtvis ja den gången. Jag ville jättegärna kika lite på bokrean.

Varje år köper jag någon eller några böcker och jag har fortfarande en del olästa böcker som ligger hemma. De kan vara bra att ha när semestern kommer. Det blev några böcker under kvällen. Vi enades om en barnbok och en reseguide till Phuket och Krabi, precis de två platser vi ska bo på i Thailand om exakt 4 veckor. Jag valde en hundbok och Älskade R köpte två pocketböcker till resan.

Det finns också bra många fler böcker som jag vill köpa, men jag ska tänka på att biblioteket finns. Jag har ju faktiskt besökt det och det är ett mycket bra ställe. Tänk att man kan låna hur många böcker som helst gratis.

Jag ska kika i reseguiden och hundboken medan jag väntar på damernas masstart 30 km. Ha en trevlig kväll!

Tö, slask på vägarna och dimma ute. Idag blir jag gräsänka då Älskade R strax åker till Stockholm och grabbarna. De kommer börja med pulka-åkning och sedan se MoDo spela hockey, dricka öl och säkert hålla lite koll på damernas masstart 30 km. Om jag inte tror helt fel så blir det röj och utgång. Jag har varit med på deras fester under många år och vet hur det brukar gå till. Det var ofta jag och grabbarna, men inte denna gång. Jag stannar hemma för att softa. Det första jag tänker göra är att krama Älskade R hejdå och sedan träna lite. Sedan får vi se vad dagen har med sig.

Jag berättar om dagen i ett annat inlägg. Här tänker jag visa det fina som kom med posten igår. Någon har tänkt på mig igen och det gör mig så glad.

Ojojoj! vilket längdskidlandslag Sverige har nu. Medalj på medalj kammas hem. Jag hinner knappt rapportera om en seger eller pallplats så kommer nästa. Igårkväll var det en härlig seger av Daniel R, Johan O, Anders S och Marcus H i stafetten 4*10 km. Stabila prestationer av dem alla kunde vi se.

www.aftonbladet.se

Den allra största prestationen stod dock Norges Petter N alias "Stora stygga vargen" för. Han är riktigt läskig i sin skidåkning. Trots frånvaro av riktig framgång i detta OS och hans arroganta och dryga personlighet så är han enligt mig i alla fall den grymmaste skidåkaren i världen. Jag säger bara att det var tur att Norge inte var med Sverige på upploppet eller ens med ut på sista sträckan, då hade Hellner fått kämpa.

www.expressen.se

Vi började inhandla några av de nödvändiga ting vi behöver ha med oss på vår semesterresa. Vi fick med oss en del från Apoteket när vi var där för att köpa Nozoil och nässpray.

Stödstrumpor- åt oss båda

Handsprit- åt oss båda

Mygga- efter att vi kollat att det är ok att använda för mig

Försvarets hudsalva- Älskade R

Här kommer lite information om stödstrumpor. Den är hämtad från JOBST hemsida www.jobst.se

När man flyger/reser

När man flyger och reser har man ofta dåligt utrymme för benen med små möjligheter att röra ben och vadmuskler. En av vadmuskelns funktioner är att hjälpa till att pumpa blodet från benen tillbaka till hjärtat. Det låga trycket i flygkabinen får också blodet att flöda sämre. Blodcirkulationen försämras allt eftersom timmarna går. Detta kan i värsta fall leda till att du får en blodpropp i benet, så kallad djup ventrombos (DVT). Denna blodpropp kan lossna, ofta lång tid efter resan, och följa blodflödet genom hjärtat och vidare till lungorna. I lungorna kan blodproppen blockera ett större kärl och orsaka en potentiell dödlig blodpropp i lungorna. Om man använder kompressions-strumpor, tex Travel Socks, reduceras risken för blodpropp och blod-cirkulationen förbättras. En positiv följd av detta är att man också förebygger svullna och värkande ben.

Gravida

Gravida är extra utsatta för att få åderbråck eller blodpropp. Gravida har en större mängd blod som ska transporteras runt i kroppen genom venerna. Gravida har också en hög koncentration av hormonet progesteron vilket förslappar bindväven. Den växande livmodern ökar också pressen på venerna vilket minskar möjligheten för blodet att föras tillbaka till hjärtat. Om man förebygger och undviker åderbråck i samband med graviditeten reducerar man också risken för att få åderbråck senare i livet. För de flesta räcker det men en knästrumpa i kompressionsklass 1 för att hjälpa vadmuskelpumpen att pumpa blodet tillbaka till hjärtat.

Rubriken beskriver mig just nu. Har haft en hängig helg i kroppen. Tyckte att jag kände mig lite piggare igår måndag, men så hade jag en skräpdag på jobbet och behövde få utlopp för ilska, skam, frustration och maktlöshet. Sagt och gjort så satte jag mig, trots en känslomässigt utmattad Annika, på cykeln för att köra ett träningspass i vardags-rummet.

Det var hur skönt som helst, men jag fick nog betala för det. Svettades och frös om vartannat under natten och vaknade sjuk med rejäl huvudvärk, tät näsa och lätt förhöjd temp. Skyll dig själv Annika!

Idag har jag alltså varit hemma från jobbet och sovit mest hela dagen när jag inte har svettats eller frusit. När Älskade R kom hem undrade han om jag ville följa och handla eller om jag ville vara hemma. Jag älskar ju att handla och tänkte att jag borde orka att kliva upp en stund. Jo tjena att jag gjorde. Efter handlingen var jag helt slut och är det fortfarande. Jag ska bara avsluta det här inlägget så blir det att stänga ner och retirera till sjukbädden.

För tillfället är jag totalt ur balans både fysiskt och psykiskt. Jag tål ingenting, gnäller, gråter, blir arg, hysteriskrattar och beter mig allmänt underligt tillsammans med att jag ständigt är utmattad och har en superhörsel som hör alla störande små ljud som när Älskade R tuggar, petar på en penna, snorar plus lite till.

Hur ska det här sluta?

Lördagmorgon: Klev upp i lagom sovmorgonstid strax efter 08:00. Gjorde mitt kaffe och röjde samtidigt i köket från kvällen innan. Jag diskade inte utan fyllde maskinen och plockade bort ren och torr disk från diskstället. Det hör till mitt kaffefix. Drack sedan mitt kaffe och surfade runt på nätet bland bloggar och annat.

Förmiddag: Det hann bli förmiddag 10:00 innan jag kom iväg ut på min morgonpromenad. Det var all träning jag tänkte ge mig på eftersom det känns som en förkylning på G i körpern. Jag tänkte passa på att köpa linsvätska och att ha ett mål så är bra för mig när det är lite motigt att ta mig ut.

Ute snöade det och termometern stod på -9,5 grader. Helt okej att promma med lite snabbare tempo i. Det jag inte märkte när jag gick ut var att det blåste ganska rejält. Jag hade vinden och snön i ryggen nästan hela vägen ner till stan och fick en chock på hemvägen. Det blåste så jag tappade andan och hemvägen tog nästan 10 minuter längre tid att gå jämfört med ditvägen.

Jag kom in i lägenheten efter 52 minuters pulsande. Jag var helt slut och flåsade och pustade och var hungrig som en varg. Älskade R och jag åt en gemensam frukost klockan 11:00 och jag lovar att min havregryns-gröt smakade underbart efter den där promenaden eller rättare sagt "kampen mot vädrets makter". Under dagen fortsatte snön att vräka ner och blåsten blev värre och värre. Jag är glad att jag gick ut den tiden på morgonen att få luft. Senare på dagen lockade det inte att lämna lägenheten.

Jag fortsatte dagen med att köra ett race med dammsugaren för att inte somna efter min pw. Diskade även undan i köket och bad Älskade R att köra igång bakmaskinen med ytterligare ett italienskt bondbröd.

Lunch: Det blev en mycket sen lunch för oss för vi fikade vid 14-tiden innan vi åkte och handlade ingredienser till "lunchen". Klockan 16:00 åt vi en helt okej ljummen pastasallad bestående av färsk tortellini med svampfyllning blandat med frästa grönsaker av olika slag. Till det åt jag några fefferoni. Jag åt mycket av dem under min tid i Umeå och nu har jag fått mersmak igen. Jag köper sorten som heter Kebabfefferoni för de är inte superstarka och konsistensen är bra. En del burkar kan nämligen innehålla fefferoni som är sega och hårda att tugga på, inte tilltalande.

Eftermiddag/tidig kväll: Den tråkigaste delen av lördagen kan man lugnt säga. Den gick ut på att vänta och räkna ner till herrarnas dubbeljakt på längdskidor. Tröttheten gick inte att hålla borta så mellan 17:30 och 18:30 sov en fullt påklädd och därmed svettig Annika för att finna krafter till loppet klockan 22:30.

Jag plockade in ren tvätt i garderoben, läste bloggar som jag redan läst under dagen. Läste om förlossningar, surrade med storasyster på msn och började skriva ner en inhandlingslista inför Thailandsresan. Åt lite glass och fixade en hemmagjord latte (inte alls som på café) och fick tiden att gå lite.

Älskade R gjorde iordning lördagsgottet bestående av dipp till grönsaks-stavar och salta pinnar. Oj, så vi åt. Det kan bero på att det inte blev någon middag på grund av sen lunch. Allmänt konstiga tider denna dag. Hoppas vi sköter söndagen bättre.

Kvällen: 7 minuter innn loppets start låg jag klar i sängen. Tänderna var borstade, linserna urplockade, nagelbanden insmorda och händerna likaså. Under loppets första halva var jag nära att somna, men jag höll i och kämpade med killarna och vilken tur för dem. Efter skidbytet satte jag mig halvt upp och gav dem all min energi så vi kunde kamma hem ett guld och ett brons. Svenskarnas placeringar: 1, 3, 10, 23.

Bild från www.aftonbladet.se

Jag är imponerad av Johan Olsson och Marcus Hellner såklart, men minst lika imponerad av och glad för Anders Södergrens prestation. Med en säsong som varit allt annat än bra visar han nu att formen är på god väg och att han inte ska räknas bort. Vilket stafettlag Sverige kommer att ha.

FLER MEDALJER TILL SVERIGE