Alla hjärtans dag idag som de flesta vet. I vårt hushåll har det inte firats direkt, men vi har tillbringat hela förmiddagen och nu den senare delen av kvällen tillsammans. På förmiddagen tog vi skidorna med oss till Hässlösundet för att glida i skidspåren ute på isen. Solen sken och temperaturen var lagoma -4,5 grader.

Det var fler än vi som tänkte tillbringa dagen i solen och på isen. Det var knökfullt med bilar på parkeringarna så vi fick köra över bron och ställa oss på andra sidan. Det gick ju också bra. Drygt 1 timme och 15 minuter var vi ute och mot slutet kurrade min mage och benen darrade av energibrist. Mitt fokus den sista biten på isen var min bild av bananen som väntade i bilen.

Mycket av min energi gick åt att pulsa med skidorna på fötterna i djup-snön för att hitta ut från Björnön via vassen tillbaka till isen. Vi åkte nämligen in lite på Björnön för att få lite bättre spår. På isen var det svårt att få någon rytm i åkningen beroende på knöliga och ibland obefintliga spår samt djup snö på sidorna där stavarna skulle sättas i. Ett hett tips: Ska man åka skidor för att åka, då ska man leta riktiga spår. Vill man njuta av sol, fint väder och titta på allt folk och njuta, då ska man åka på isen.

Jag sov nästan hela eftermiddagen innan jag duschade och mötte upp min fina vän J på stan för en fika på Café Gränden. Det blev en varm och god latte och en halv ost- och skinkbaguette. Naturligtvis surrade vi bort tiden som vi alltid gör och plötsligt ringde Älskade R och sa att han var hungrig och hade börjat med middagen. J och jag hann med att umgås i 2 timmar och jag är nöjd med dagen.

Nu skulle jag vilja ha en kall och läskande cola för jag är grymt törstig. Jag dricker alltid massor med vatten, men nu vill smaklökarna ha något också. Vi har väl som vanligt inget annat än kranvatten hemma, så det blir nog det ändå.

Trevlig kväll!

Vi kom nyss på att vi häromdagen fick ett paket i brevlådan. Det kom från Ö-vik och en liten familjemedlem vid namn W. Älskade R och jag öppnade paketet tillsammans eftersom det var adresserat till oss båda.

I paketet låg handgjorda och fina smycken. Ett armband till Älskade R och ett halsband till mig. Färgglada djur som bland annat delfiner, sköldpaddor valar mm prydde smyckena. Vi fick breda leenden när vi såg dessa och provade dem på en gång. Vi kan inte bli annat än glad när vi vet att en liten kille tänker på oss. Här får ni se våra fina presenter.

Härmed anropar jag Satan, Hin Håle, Fan, Lucifer, Djävulen och alla anhängare från den mörka sidan.

Dagen började bra. Båda vaknade i lagom tid så ett träningspass var avklarat redan klockan 11:00. Ibland har dagen inte ens börjat den tiden.

Vi åkte hem och fikade efter träningen för att åka vidare mot Maxi och en liten handlingsrunda.

På parkeringen fick vi ett infall att gå in på Kvik och Ikea för att kolla på kök, bara för inspiration och lite drömande.

Efter besöket på Kvik slutade dagen att vara bra och mörka moln rullade in framför mig och Älskade R.

På parkeringen såg vi att någon kört på oss IGEN och bara åkt iväg utan att bry sig. Märkena på bilen visar att de inte kan ha missat att de körde på en annan bil.

Både jag och Älskade R är nu mycket sura och bittra på dessa oärliga människor. Det är ju inte första gången vi blir påkörda med resultatet att bilen blivit ful och gärningsmannen flytt.

Det är mindre än 10 månader sedan sist och jag tycker att man borde kunna känna hur det skulle vara för en själv om ens bil blivit påkörd. Visst skulle man vilja att den som gjort det säger till???

Vi råkade ju köra på en annan båt i somras eftersom framåtväxeln gick bakåt och tvärtom. Det var ingen på plats i den andra båten, så vi skrev en lapp och tejpade fast den på båten så de skulle veta vilka som kört på dem.

Vidare ringde vi kommunen för att få veta vem som ägde båtplatsen och fick på så vis tag i ett telefonnummer. Älskade R ringde till honom och berättade hur det låg till, att det blivit ett litet märke på båten och att sömmen spruckit lite i kapellet. 

Mannen skulle åka ner på direkten och kolla sin båt för att sedan höra av sig tillbaka till oss. Det gjorde han aldrig, så vi tror att han tyckte att skadan inte var så stor.

När sådant här händer kan jag bli cynisk och tänka att det inte är någon mening att vara en hyvens person eftersom man aldrig får ut något av det förutom ett gott samvete.

Nu är jag klar. Nu har jag spytt klart min galla.

Men det är nästan så att det blir en insändare i tidningen av det här...

Jag pratar alltså om OS. Som jag har längtat efter detta evenemang. Ikväll börjar dessutom det jag är allra mest intresserad av och det är skidskyttet. Helena Jonsson och de andra brudarna kör sprint ikväll och jag tror att de flesta håller med mig och tror att det finns stor chans till guldmedalj.

Loppet som är 7,5 km kort börjar klockan 22:00 ikväll så om jag ska fixa att se det bör jag nog ta mig en rejäl powernap på eftermiddagen. Jag kan ju inte missa loppet. Det vore ju för taskigt!

Igårkväll efter middagen ringde vi till killen som har en likadan lägenhet som vi är intresserad av att köpa. Vi har fått veta att han är mitt uppe i sin renovering och att han fått lov att riva betongväggen. Han bor i och för sig på översta våningen, vilket inte påverkar andra lägenheter. Den vi tittat på ligger ju längst ner och har två våningar till över sig, vilket kan göra att beslutet blir nej! att ta bort väggen.

I alla fall fick vi hälsa på honom för att se hur planlösningen blir när man slår bort väggen och det blir ju sådan skillnad. Han hade även tagit bort den lilla väggen mellan minibadrummet och klädkammaren så att badrummet blivit större. Så har vi också ritat på vår planlösning. Han hade målat hela lägenheten och tak och väggar var vita och fräscha. Det fanns dock inga möbler eller vitvaror där inne eftersom han renoverar alltihopa på en gång. Blir det köp för oss kommer vi ju att bo i lägenheten och det gör att vi tar ett rum i taget.

Det som störde mig när vi tittade på killens lägenhet var att det är så ofantligt mycket jobb med renovering. Jag vet inte om jag har tålamod till det. Jag sa det till Älskade R och han bara skrattade. Svaret blev att om vi sett lägenheten helt färdig så hade jag blivit såld på den. Han har ju så rätt. Varför ska han känna mig så väl?

Hur väl känner ni och er partner varandra?

I måndags var vi på lägenhetsvisning igen. Denna gång på vår "egen" gata två hus bort i längan. Lägenheten är en bostadsrätt och en trea på drygt 78 kvm. Den ligger en halv trappa upp och har bättre planlösning jämfört med vår hyresrätt...OM man får slå ut betongväggen mellan det klaustrofobiska köket och vardagarummet.

Nu har ett stort forskningsprojekt dragit igång där vi ringer, ringer och ringer. Vi har haft kontakt med bostadsrättsföreningen, som hänvisar oss till en specifik man. Han är den som beslutar om väggen får tas bort eller inte och han har hand om ritningarna för lägenheterna. Säger han ja, då är nästa telefonsamtal till en annan man som ska göra beräkningarna angående väggen. Vi behöver ju veta hur tjock balk vi behöver etc.

Efter det behöver vi räkna på vad en helrenovering skulle kosta för att se om vi har råd att köpa lägenheten. En förutsättning är ju också att den inte hinner bli såld eller att budgivningen inte drar iväg över miljonen, då vill vi inte vara med. Just nu har ingen lagt något bud och det är bra för vår del.

Var och en av oss är en ängel med endast en vinge

och vi kan bara flyga genom att hålla om varandra.

/Luciano de Crescenzo

Efter en något sen frukost åkte vi iväg till Rocklunda för att skida lite. Det var väldans mycket folk där, så fler än vi tänkte passa på att vara ute denna härliga dag.

Älskade R tyckte att vi skulle köra 5 km spåret direkt, men jag vågade inte riktigt. Mitt flås är ionte vad det en gång varit och jag hade ingen lust att ta slut mitt i spåret. Jag föreslog rundan på 3 km så kunde vi ju sedan ta ett varv till den som ville. Efter första varvet var det ingen tvekan längre. Klart vi skulle ta ett varv till och det gjorde vi. 6 km fick vi till i alla fall. Ingen jättedistans direkt, men helt godkänt för mig åtminstone.

Vi åkte hem för en lunch och sedan åkte vi tillbaka till Rocklunda och ABB arena för att besöka villa- och hälsomässan. Tyvärr var det inte något särskilt att titta på. Det bord vi stannade till vid var Paulúns bord och där köpte vi lite juice och smoothies för 10:- styck. Jag köpte även en bok om muskeltillväxt. Här är den:

Vi stannade i och för sig vid en monter till, den från Herbalife, för de erbjöd gratis mätning med bioimpedansvåg. Jag gratulerades till finfina värden och min metaboliska ålder beräknades till 19 år. Älskade R fick en ålder på 47 år (gapskratt) och det har tagit hårt på honom. Han nämner sina 47 år i var och varannan mening.

När vi kom hem googlade vi lite på bioimpedans och fick fram att det inte rekommenderas för gravida. Jaha, så var oron igång igen. Jag ringde därför till barnmorskan för att fråga vad som är farligt. Hennes svar var att det är ungefär detsamma som att åka rulltrappa, men man kan inte rekommendera sådan vägning eftersom forskning inte visat något. Jag kan vara lugn i alla fall och det är det viktigaste. Däremot berättade hon att värdena ju blir fel eftersom det ligger ett foster i magen, så mina fina värden får jag tacka monstret för, men det skulle vara intressant att veta hur mycket de egentligen skiljer sig.

Efter mässan lade vi oss för att vila och råkade somna i två timmar. Vi vaknade 18:55 och fick lov att kliva upp för att fixa middag. Snabbt som ögat brände vi på spaghetti och köttfärssås och sedan tittade vi på lite film i soffan. MYSIGT!

En mycket bra söndag tycker vi båda två.