Årets första löppass, eller rättare sagt, joggingpass, är gjort. Det blev ett kort pass på 20 minuter bara för att påminna kroppen om hur man gör. Det tyckte den om, jättemycket! Med mina nya kläder på kroppen och lugn musik i lurarna skuttade jag ut på asfaltvägarna kring Klockartorpet och Hälla.

Jag kan inte påstå att jag flög fram utan jag fick tänka mycket på löptekniken. Tekniken fanns kvar om än något slapp och ringrostig. Ryggen hade en tendens att börja luta framåt, vilket jag inte är van och benen sparkade lite väl mycket bakåt istället för att lyftas uppåt framåt. Jag vet dock att jag tidigare haft en mycket bra löpteknik som både känts bra och sett bra ut. Kännetecknet har varit att jag ser lätt ut, att löpningen ser helt oansträngd ut. Jag behöver nog bara lite regelbunden löpning i kroppen så kommer tekniken tillbaka. Det är ju bara det att löpningen inte prioriteras just nu.

Anledningen till detta löppass var inte träningen i sig utan jag ville inviga mina nya träningskläder samtidigt som jag tyvärr är megastressad på jobbet. Jag ville alltså komma ut och få andas och springa bort stressen och den trötthet som stressen medför. Arbetsdagen avslutades i alla fall bra och jag tror att jag är på god väg att kunna bryta stressperioden.

När jag ändå skriver om träning kan jag ju nämna att det var boxpass igår efter jobbet. Precis som vanligt cyklade jag och K dit. Jag kände mig ju stressad även igår naturligtvis, så det var skönt att slå ut lite frustration och stress. Jag var taggad minst sagt, ungefär som hon här nedanför! Även efter detta boxpass såg överarmarna misshandlade ut.

INGET TELEFONSAMTAL IDAG HELLER....