Jag har aldrig sett mig själv som en särskilt känslosam person, men jag märker att ju äldre jag blir desto "blödigare" blir jag. Det är inte så att jag gråter till filmer (har hänt någon enstaka gång), men jag kan börja gråta om någon nära (lillasyster till exempel) ger mig en sak som är ett oförglömligt minne och väcker en hel del känslor i mig. Jag kan även börja gråta av att lyssna på en del låtar och jag tänkte dela med mig av en sådan låt. Den har en underbar text och har en hjärtskärande melodi.

Coldplay´s FIX  YOU

When you try your best, but you don't succeed
When you get what you want, but not what you need
When you feel so tired, but you can't sleep
Stuck in reverse

And the tears come streaming down your face
When you lose something you can't replace
When you love someone, but it goes to waste
Could it be worse?

Lights will guide you home
And ignite your bones
And I will try to fix you

And high up above or down below
When you're too in love to let it go
But if you never try you'll never know
Just what you're worth

Lights will guide you home
And ignite your bones
And I will try to fix you

Tears stream down your face
When you lose something you cannot replace
Tears stream down your face
And I...

Tears stream down on your face
I promise you I will learn from my mistakes
Tears stream down your face
And I...

Lights will guide you home
And ignite your bones
And I will try to fix you

Här syns lite bilder från Båtmässan och de saker jag tyckte var roligast. Ni ser en mänsklig tiger gå omkring och vinka till samt krama på barnen. En bild visar minibåtar i en pool. De båtarna skulle man kanske ha råd att köpa i alla fall. Ni ser även en ganska nyklippt Annika, dock med rätt ostylat hår. Jag trivs bra i håret och jag börjar vänja mig vid att det inte finns något hängande hår i nacken. Det låter på omgivningen som att frisyren passar mig. Det är roligt att få komplimanger och det är lika roligt att GE komplimanger.

HOPPSAN! Jag ser att bilderna är upp och ner och sneda, men det bryr jag mig inte om.   =)

Klockan 11:00 steg vi in genom dörrarna på båtmässan. R:s pappa mötte upp oss. Han skulle nämligen göra sin andra dag på mässan. Vi började med stora salen där det var båtutställning av det stora slaget. Motorbåtar stora som hus stod på rad och blänkte inbjudande tills man gick närmare och såg prislapparna. Då backade man glatt tillbaka ett steg och ångrade att man ville kliva upp i den tjusiga båten. Jag undrar hur många båtar som säljs på en sådan mässa....

Efter den vandringen var det dags för den mindre hallen där de lite mindre båtarna stod. Redan då kände jag att jag var ganska nöjd med mässan, men såg till att hålla god min eftersom det var viktigt för älskade R att få koll på utbud och priser för bland annat kyl och värmare. Jag köpte mig därför en kopp kaffe för att smutta på en stund när vi strosade runt.

Efter det började magarna säga till att de ville ha mat. Vi tog plats på en restaurang där jag åt en tasty skogssvampsoppa och de andra två åt dillkött, vilket är något jag har svårt att förstå att man ens vill stoppa i munnen eftersom det är svårt nog att andas in ångorna från den maträtten.

Vi kom hem till Västerås 16:30 så det var bara att duscha, byta kläder, fixa hår och smink för att åka till festen som det står lite om här nedanför.

Vår vän M hade födelsedagsfest igår. Festen var lagd på en gård ute i Haraker, där en av hans vänner bor. Vännen har ganska nyligen flyttat dit på gården och bor där som ensam tjej med sina hästar. Festen var även till hennes ära i och med att hon fyllde 27 år. De fick lite presenter förutom att alla vi som var där ville hylla dem. Den finaste presenten fick dock M av mig och älskade R.

En snygg neongrön MANKINI.När det blev dags för bad och M skulle byta om och ta på sig sina badshorts kunde han inte hitta dem i sin väska. Istället låg detta plagg där och M såg förvirrad ut och funderade vems väska han börjat rota i. Efter stund insåg han att allt var ett skämt och tog, utan protester, på sig denna mundering med kommentarer som "Det hänger ju ut saker..."

Jag och älskade R anlände senast av alla, klockan 18:15 ungefär. Det var mörkt, vår vän M stod och rörde om i de stora kittlarna med kokande vatten i (läs badtunnor) och övriga festfolk var på väg in efter en snö-skulpturtävling ute i kylan på  -10 grader.

Jag gillade verkligen gården, men den ligger för mig aningen för långt ifrån stan och jobbet. Det var gammaldags och mysigt inomhus, dock lite väl kyligt framför allt på golven. Tur att jag fick låna ett par tjocka dunsockor av värdinnan.

Vi blev bjudna på trerätters middag. Det började med en toast med räkröra på som smakade godare än mumma. Därefter fick vi fläskfilé med ugnsstekta rotsaker samt rödvinssås. Innan vi fick avnjuta efterrätten var vi tvungna att ta på oss ytter-kläderna och ge oss ut i kylan för att skaka ner maten och ge plats för den fantastiska pannacottan. Ute skulle vi para ihop oss och gå en tipsrunda med 24 frågor. Det roliga med tipsrundan var att alla frågor hade att göra med oss fest-deltagare. Här nedanför ser ni hur de frågor jag och älskade R var med i löd:

Den här personen renoverar en hel båt på egen hand, har björnarmar, men sträcker sig när han instruerar övningar på idrotten för sina elever på låg- och mellanstadiet.

Den här personen pendlar med fötterna och får uppsvällda blodådror på händerna när det är dags att sova.

Jag fick lift till Västerås med några nya bekantskaper och var hemma strax efter 00:00. Sedan strax efter 02:00 ringde min mobil och älskade R undrade om jag kunde öppna porten åt honom. SJÄLVKLART! Finns det något bättre att ligga nära någon man tycker ofantligt mycket om?!?!?!