Hejsan hoppsan vad längesedan det stod något om min träning. Förhoppningsvis ska det bli ändring på det nu när kroppen äntligen börjar vakna till liv efter höstens sjukdom. Jag har känt mig som en säck potatis väldigt länge, men idag börjar den där säcken få ben, ben med kraft i, vilket jag är överlycklig för. Halsontet hänger dock ihärdigt i, men har eventuellt mildrats. Hädanefter hoppas jag vara frisk så jag ska kunna skriva vilken form av träning jag utför och vilka planer och mål jag har.  

Veckan är ju snart slut, men min förhoppning är att jag ska kunna utföra dessa pass:

Ikväll: Styrkepass med blandade lätta övningar för att väcka kroppen.

Fredag: Lätt konditionspass såsom cykel hemma, på gymmet eller en rask promenad.

Lördag: Morgonpromenad eller styrkepass med Älskade R (kanske J)

Söndag: Styrkepass eller morgonpromenad på förmiddagen. Bugg på kvällen.

Detta känns rimligt eftersom jag inte har någon tuff träning alls inlagd. Jag vill bara komma igång och sedan känna hur det känns för att sedan kunna göra en planering för kommande vecka.

Det var längesedan jag skrev något om träning och det har ju sin förklaring. Det här året har hittills varit riktigt kasst när det kommer till träning och träningsmål och det har ju varit på grund av sjukdom hit och dit. Planen var ju att jag och min vän K skulle genomföra Tjejklassikern i år, eller tre av fyra lopp i år och det fjärde och sista nästa år (Tjejvasan).

Vi har varit anmälda till alla tre lopp detta år, men det är endast K som har deltagit i dem. För mig har alla tre loppen blivit inställda på grund av sjukdom. Feber och förkylning hindrade mig från att cykla Tjejvättern. En månad efter blev jag stoppad av illamående och yrsel när jag skulle simma Vansbro tjejsim och nu har jag beslutat att inte springa Lidingö tjejlopp som går av stapeln på söndag. Det känns inte riktigt vettigt att göra något sådant efter nästan tre veckors virusinfektion i kroppen.

I och med dessa "misslyckanden" kommer jag inte heller att anmäla mig till Tjejvasan. Det verkar helt enkelt inte vara meningen att jag ska göra Tjejklassikern just nu. Tyvärr känner jag mig misslyckad och som att jag hittar på ursäkter för att inte behöva delta i loppen, men så är det verkligen inte. Jag har tränat och förberett mig väl inför loppen och sedan har det bara blivit pannkaka av allt precis som för flera år sedan när jag bodde i Umeå och löptränade en hel del.

Då anmälde jag mig till en halvmara (Höga kusten), men blev skadad på grund av överträning och kunde inte delta. Det var så pass illa att jag knappt kunde stödja på högra benet. Jag fick hjälp av massageterapeuter och sjukgymnaster och blev så småningom bättre och kunde anmäla mig till ett halvmaraton på hösten istället. Tyvärr blev jag sämre i höft, ben och ljumske eftersom jag tränade på och försökte toppa formen. Det blev alltså inget lopp då heller. Det känns därför så surt att jag inte kunnat genomföra något av årets lopp.

Det är ju så himla mycket roligare att träna med mål framför sig, men det verkar inte vara tänkt att jag ska ha mål som involverar tävlingsmoment. Så nu behöver jag hjälp med att finna nya målformuleringar och ber er som kikar in att komma med förslag, tack!

BRING IT ON, PLEASE!

På 35 minuter hade jag och Älskade R klarat av styrkepasset. Rygg, ländrygg och mage fick sig en omgång och vi rev av passet i ett bra tempo.

De få gånger jag kört styrkepass i sommar och nu i höststarten har det varit soft att träna. Jag har lärt mig hur det ska kännas i musklerna när jag gör rätt och så har jag bara fortsatt i samma spår.

Ikväll när jag körde sittande rodd och latsdrag tyckte jag att det kändes så himla lätt fastän jag hade de vanliga vikterna på. Bright och snabbtänkt som jag är kunde jag lägga ihop 1 + 1 och inse att jag satt och körde på för lätta vikter. Jag har inte räknat med att bli starkare, men nu är det alltså dags att öka vikterna och det känns SUPER! Kan man bli motiverad på bättre sätt?

Hoppas bara jag kan få en motivationsboost vad gäller konditionsträningen också. Det går lite trögt på den fronten. Jag kanske ska överväga att jogga på Blodomloppet imorgonkväll, hmmm.

Rubriken talar om något som jag verkligen älskar. För mig finns det nästan ingen härligare känsla i kroppen än när jag värmt upp och börjat svettas och jag riktigt känner hur varje rörelse pumpar runt glädje och avslappning i kroppen. Detta fick jag känna på idag när jag och Älskade R åkte till n´Joy för att köra varsitt konditionspass.

Trots att kroppen inte tränat ordentligt på 2,5 månad så svarade den på dagens flåspass, eller så mycket flås blev det inte. Jag kände mest svetten lacka medan kroppen kändes både stark och uthållig. Mitt pass bestod av 45 minuters träning på crosstrainer och Älskade R körde rodd under tiden.

Tid: 45 minuter

Snittpuls: 156

Maxpuls: 171

Känsla: OSLAGBAR

På torsdag är det dags för årets Blodomlopp här i Västerås. Jag är anmäld, men kommer inte att jogga/springa utan gå i rask takt. Innan jag springer bland en massa människor vill jag gärna ha gjort ett ganska stort antal löppass på egen hand för att känna vilket tempo som passar mig bäst, det vill säga hitta tempo och teknik som ger en känsla av att kunna springa i en evighet.

Löpningen minskar mer och mer för varje år som går och kroppen ställer inte längre in sig själv på löpning de få tillfällen jag faktiskt joggar/springer. Tanken på att springa maraton, som jag hade tidigare, känns avlägsen. Jag är fullt medveten om att det handlar om att konditionen försämrats rejält eftersom jag vet att den är en färskvara.

På något konstigt sätt stör det mig inte, för numer känns det viktigare ATT jag tränar och att jag gör något som är ROLIGT och VARIERANDE några gånger/vecka istället för att anstränga mig att få till minst 5 löppas/vecka och minst 1 mil varje gång, minst 2 morgonpromenader på minst 60 minuter vardera samt 2 styrkepass för helkropp. När höften var som sämst funkade inte löpningen och då byttes de passen ut mot spinning och/eller egna cykelpass ifall spinningpassen var för korta enligt mig.

Nu har jag märkt att jag gillar blandningen av styrkepass, ren konditionsträning som cykling/jogging), bollsport, dans och promenader. Och dans kommer hösten förmodligen att bjuda på från och med nästa vecka. Håll utkik på bloggen om ni är nyfikna på vad som kommer att hända.

Det verkar ju onekligen vara så att man blir klokare med åldern och det tycker jag stämmer in på mig även om det går långsamt. Ibland går det till och med så långsamt att jag tar två steg fram och ett tillbaka. Men jag ger ändå mig själv en fet puss för att jag börjar bli så klok och bra.

Nu är det dags att ta tag i semestern. Här behövs lite struktur och rutiner på mat och träning igen. Efter nästan två veckor utan planering och fysisk aktivitet ska jag nu återgå till det normala, härligt!

Ska fråga Älskade R om han vill med ut på en promme.

Det blev dock ingen promenad tillsammans. Älskade R vaknade med täppt näsa och kände sig inte alls frsäch. Jag åt frukost och innan det blev träning åkte vi förbi och lämnade in min dator för gratis felsökning på ARSA. Därefter släpptes jag av på stan för att besöka n´Joy och köra rygg + mage och direkt efteråt hoppa på crosstrainern för lite flåsträning.

Jag gick omkring med musik i öronen och ett fånigt flin under hela träningen. Fy sjutton vad härligt att få röra på mig igen och känna att det finns någon muskel här och där! Totalt en timmes träning och tiden flög iväg. Detta pass var perfekt och fler ska det bli.

Var iväg på ett träningspass för två timmar sedan. Det blev styrka på jobbets lilla gym, som jag för övrigt tycker funkar kanon. Denna gång fick det bränna i axlar, bröst och mage.

Det var endast två andra personer där, en man och en kvinna. Vi hälsade som man brukar göra eftersom man vet att alla är landstingsanställda och liksom "hör ihop".

När jag hade kört klart axlar och bröst kommer plötsligt en komplimang. Kvinnan säger lite försiktigt till mig:

-Vad fina muskler du har.

-Tack, säger jag.

-De är jättefina, säger hon igen.

-Tack så mycket säger jag.

Jag hade faktiskt tänkt fota mig på gymmet, men när det var mer folk där kändes set lite fånigt så jag sket i det. Det kanske kommer andra tillfällen. Familjen N har dock nyss träffat mig och kramat på mig så de vet hur go´ och fin jag är hihi!

Nu tänker säkert de flesta som känner mig att du är väl bara smal och benig, som jag har varit mest hela uppväxten, men så är det faktiskt inte. Sedan jag slutade med den intensiva löpningen har det blivit fler styrkepass istället. Det har medfört effekten att all energi jag stoppat i mig inte bara försvunnit ut från kroppen igen. Jag har faktiskt omfördelat min kropp till att bli mer proportionerlig (heter det så?) och det gillar jag.

Förut var det så tydligt att överkroppen var minde och tanigare. Den har jag jobbat lite på utan att lägga något egentligt krut på det. Jag har inga speciella träningsdagar eller något särskilt upplägg utan gör det jag känner för blandat med lite cykling, simning, promenader, afrodans och jogging.

JAG  ÄR  ALLSIDIGT  TRÄNAD  IDAG

Ikväll tvättar jag för fullt. Jag undrar varför jag har så mycket sängkläder som ska tvättas?!?! Kanske för att jag haft besök precis som jag skrivit om tidigare. Jag fick också helt oväntat ytterligare besök av dem på deras hemväg då deras egentliga hållplats hade drabbats av vattkoppor (Röda hund enligt vissa).

=)

I alla fall så tiiade solen fram en lite stund mellan mina tvättsessioner och jag tänkte passa på att ge mig ut på en rask promenad. Sagt och gjort så traskade jag iväg glad i hågen. Jag hann inte mer än innanför porten så började det här numer vanliga regnet ösa ner. Snacka om att ha röta!

Jag undrar om jag har lika mycket tur imorgon när jag ska simma Vansbro Tjejsim tillsammans med K. Det känns som om vattnet kommer att vara kallt och om det blåser som det har gjort i flera dagar blir nog känslan av motströms ännu värre.

För att lugna eventuella personer i min närhet så vill jag påminna om att jag är som en fisk i vattnet och under loppet finns det båtar med folk i som plockar upp en om det behövs.

Nu ska jag packa eftersom det blir en tidig morgon. Klockan 06:00 ska vi börja rulla från Västerås och klockan 11:30 går starten. Önska oss gärna lycka till!

Dagens träning blev ett joggingpass efter jobbet. Kroppen kändes seg som gammalt tuggummi och benen var tunga, därav rubriken. Men jag visste inte att Heffaklumpen var så söt. Nu blir jag glad. Det gick i alla fall otroligt långsamt, men till slut hade jag i alla fall varit ute i 43 minuter. Det fick vara godkänt. På himlen var det stora vita moln så solen kunde ändå titta fram och värma.

Det satt fint med middag efteråt och särskilt bekvämt var det att ha tacoköttfärs klar i kylen för att värma i micron.

För en stund sedan vaknade jag i soffan av att Älskade R ringde. Guuud vad jag längtar efter honom......

Jag är fortfarande groggy efter att ha sovit, men jag tror att jag ska kunna somna för natten ändå. De där vita molnen finns inte längre på himlen. De är utbytta mot ett allmänt grått och tungt hängande tak. Det har mullrat lite, så det förvånar mig inte om det blir ett litet oväder igen, precis som igår.

Nu har en tallrik med naturell yoghurt, vindruvor, lite musli och en klick jordgubbssylt ramlat ner i magen, så jag ska stänga ner här och se slutet på Bachelorette. Jag hörde nyss att hon var förtvivlad över att männen inte ansträngde sig. Stackars rika flicka...