Dagen har till största del bestått av besvikelse, gråt och tandagnissel. Jag vaknade med lätt feber, hemskt halsont samt huvudvärk. Jag åt frukost under tystnad samtidigt som jag förde en inre kamp med mig själv:

CYKLA ELLER INTE CYKLA, DET ÄR FRÅGAN!

Jag är dålig på att ge upp. Jag är envis till tusen, ibland för envis för mitt eget bästa, så jag förvånade mig själv när jag hörde min röst säga:

K, jag kommer inte att cykla idag. Jag mår inte bra....

Jag har dock en underbar sambo som under dagen försökt att stötta mig, peppa mig och förstå hur besviken och misslyckad jag känner mig. Han har kramat mig och toprkat mina tårar, berättat hur stolt han är över mitt beslut och sagt att det visar hur stark jag blivit, att jag tagit ett svårare beslut än att bara cykla runt egentligen.

Han är fin min R, puss!

Det gick bra för K i alla fall. Jag kanske orkar skriva om det imorgon, men just nu är det lite för känsligt. Min Tjejklassiker har alltså inte startat ännu. Den kommer börja 11 juli med Vansbro tjejsim och avslutas med dagens tänkta lopp, Tjejvättern år 2010.

Nu ska jag halvse fotboll nerbädadd i sängen. Det är synd om mig idag!