Familjen Mysbralla

Alla inlägg den 13 mars 2010

Av Herr och Fru Mysbralla - 13 mars 2010 17:38





    


Jag har tagit mig friheten att endast ta med de rader jag finner intressanta. För fullständig artikel se www.allehanda.se/ornskoldsvik 

 







Publicerad 5 mars 2010, ÖA. Skrivet av Astrid Frylmark



Leg. logoped, egen företagare. Ordförande i Svensk förening för Foniatri och Logopedi (SFFL) samt i Nordiskt Samråd för Logopedi och Foniatri (NSLF)





 

 

 

Bristande tillgång till logoped 

 

Sverige har som nation aktivt medverkat i FN:s arbete med att förhandla fram en konvention för att tillförsäkra personer med funktionsnedsättning åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. I dokumentets andra del, Huvudområden för delaktighet på lika villkor, finns avsnittet Tillgänglighet till information och möjlighet till kommunikation. Punkt 8 lyder: Hänsyn bör också tas till de behov som människor med andra kommunikations-handikapp har.

Varken vårt landstings beslutsfattare eller de konsultföretag som man anlitar tycks kunna föreställa sig vad möjlighet till kommunikation innebär för dessa grupper som inte själva kan ställa krav med samma tydliga röst som patienter med behov av höftleds- eller starroperationer.

Vårt land ligger efter de flesta i Västeuropa inklusive våra nordiska grannar inom området klinisk talvård. I Norge, varifrån den inom landstinget aktuella konsultfirman kommer, underlättas tillgång till logopedi i glesbygd genom möjligheten att teckna privata vårdavtal för logopeder som bosätter sig i bristområden. I hela Sverige utgjorde logopederna år 2006 enligt Sveriges kommuner och landsting 4,7 promille av all vårdpersonal.

I Västernorrland är siffran år 2010 endast 1,9 promille. Således är inte ens två av tusen anställda inom landstinget logopeder. Det är ur detta perspektiv man ska begrunda det hot om personalminskning som vilar även över logopederna i vårt sjukvårdsområde – tio personer som ska handlägga språk-, tal-, röst-, svälj-, läs- och skrivsvårigheter hos befolkningen i Sundsvalls, Timrå, Härnösands och Ånge kommuner, såväl inom slutenvård som inom primärvård, rehabilitering och habilitering.

Vårt län har utmärkt sig sedan 1970-talet för sin brist på logopeder. Bristen har av ansvariga offentligt hänförts till bristen på utbildad arbetskraft, något som inte har varit sant under de senaste sju åren. Det är den politiska viljan att satsa på sådana patientgrupper som inte klagar högljutt som fattas.

Den verksamhet som blir möjlig att bedriva kan liknas vid att ge läkaren ett receptblock men ingen penna – dvs. det finns metoder att hjälpa, men dessa kan inte användas. Ingen familj där en medlem drabbats av afasi får fungerande samtalsstrukturer efter ett par enstaka besök hos logopeden under akutskedet av sjukdomen.

Språklig rehabilitering är mer komplicerad än så. Ingen ung människa som stammar kan lära sig tackla sina svårigheter genom glesa, sporadiska besök. För tioåringar med läs- och skrivsvårigheter eller fyra­­åringar som inte har ett fungerande språk är det inte rimligt med årslånga väntetider på utredning och behandling. Personer med ät- och sväljsvårigheter vid olika sjukdomstillstånd är en annan angelägen grupp, liksom personer med munhåle- eller strupcancer och barn som föds med gomspalt.

Bedömning och rådgivning är inte en tillräcklig vårdinsats för någon av dessa grupper Logopedisk behandling är, av naturliga skäl, en verksamhet som heller inte går att rationalisera och påskynda. Brister i kommunikation tar tid.

Landstingets Västernorrlands uttalade ambition att erbjuda en medelgod vård mätt med nationella mått borde gälla även logopedin. Detta skulle innebära en utökning av verksamheten, inte en minskning.


Av Herr och Fru Mysbralla - 13 mars 2010 09:30



I onsdags kom Älskade R hem från jobbet med en massa muntliga gratulationer till vår graviditet. Han hade också fått fina komplimanger angående sitt blivande faderskap. Det kan jag förstå eftersom jag själv funderar på hur jag ska klara mig själv hemma utan honom med en nyfödd parvel. Jag kommer att behöva ringa honom stup i kvarten.


På jobbet hade han i alla fall blivit erbjuden att köpa en barnvagn för någon tusenlapp. Den är av märket Esprit och ska vara en sådan vagn man kan justera handtagen på och göra till sittvagn (om jag fattade rätt). Jag ville veta exakt modell på vagnen för att kunna läsa om den på nätet och jämföra med de andra barnvagnarna av samma märke, men det hade Älskade R inte frågat om. Jag sa att det var viktigt för mig att få läsa om specifikationer och jämföra hit och dit.



Kanske en sån här vagn...


Älskade R är då fräck och frågar mig om jag vet vad vår bil har för märke och av vilken modell den är. Jag tänker lite och svarar ganska själv-säkert:


-Vi har en VW Passat kombi, TDI 2,0.


Det räckte inte riktigt utan han korrigerade mitt ord "kombi" till "Variant" eftersom modellnamnet är "Variant" när det är en kombibil. Han var mycket överlägsen när han konstaterade att det här med att modeller kanske inte är så viktigt ändå om man inte ens vet vad man har för bil. Vilken besserwisser han är, eller hur?


Han ska då alltid komma åt mig när det handlar om sådana här grejer. Jag får ge igen när det handlar om hushållsarbete, komma ihåg saker och annat oviktigt i vardagen.





Presentation

Senaste inläggen

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4
5
6 7
8
9
10
11
12 13 14
15
16
17 18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2010 >>>

Kategorier

Sök i bloggen

Länkar

Arkiv

Tidigare år


Ovido - Quiz & Flashcards