Älskade R hade föreslagit att vi skulle åka redan klockan 08:00 för att komma i god tid till Älvsjö och bårmässan för att få tag i någon parkering. Jag tyckte det var en bra plan, men anade att vi kanske inte skulle komma iväg så tidigt en lördag, särskilt inte när han inte ställde någon väckarklocka.

Jag vaknade av mig själv strax efter 06:30 och var pigg. Morgonen för mig gick enligt de vanliga helgrutinerna. Tiden gick utan att Älskade R visade sig. När klockan var 08:00 gick jag in och väckte honom med en godmorgonkram. Jag sa att det var dags att åka. Efter en stund klev han upp och till slut kom vi iväg kring 09:30.

Vi anlände vid 11-tiden och kom ganska exakt som Älskade R:s föräldrar. Vi möttes upp och började med lite kramar, en kaffetår och glatt surr. Efter fikat började vi strosa runt, strosa runt, strosa runt och strosa runt. Älskade R var med i en tävling där man skulle göra en pålstek så snabbt man kunde. Han tog rekordet, men resultatet höll tyvärr inte i sig hela dagen. Jag och Älskade R:s mamma blev mättade av utbutet ganska snabbt och kom på efterkälken när vi istället pratade om allt mellan himmel och jord.

Det blev lunchdags och precis som vi fyra, ville många andra äta lunch. Vi fick köa ett bra tag innan vi fick någon mat. Det var otroligt skönt att sitta ner ett tag och vila ryggen. Jag fick ny kraft inför den fortsatta eftermiddagen strosande i hallen för tillbehör. Det tog inte lång tid innan jag började känna av ryggen igen. Jag började även känna att fötterna hade fått nog. Jag hade ju tagit mina allra bästa promenadskor; mina fina höga och svarta stövlar med klack. Jag tänkte att mina svärisar skulle få se mig klädd i något annat än mjukbyxor och linne.

När vi alla var nöjda med mässan åkte vi tillsammans in till Stockholm för att träffa svärisarnas kompisar, gå på hockey och äta smaskig middag på O´Learys inne på centralstationen. Det blev en himla trevlig och rolig kväll med alla de där hockeygalningarna. Det var ju tur att MoDo fick med sig 2 poäng från matchen också så vi kunde lämna stället glada i hågen.

Hemresan kändes lång. Jag var så fruktansvärt trött efter en dag med hålligång så när vi kom hem strax före 23:00 tror jag det var, hann jag knappt med att lägga huvudet på kudden innan jag somnade. Jag vaknade inte helelr förrän efter klockan 10:00 på söndagen. Jag vaknade av att Älskade R satte igång teven. Han som ALDRIG vaknar före mig.

Tack för helgen alla ni som jag fått umgås med mellan dagarna fredag till söndag.

//Annika