Inflyttningsfest hos M & M i deras parhus på Skälby. Drygt 40 personer kom och grillade, åt, drack, skrattade och pratade hela kvällen. Fantastiskt rolig kväll tycker jag trots att jag åkte hem tidigare än de flesta. Jag pratade med många nya trevliga och skojiga människor. Tänk när vi får hålla i en fest i vår nya bostad.

Trots förskräcklig fotovinkel på grund av att Älskade R satt på gräs-mattan och fotade samt att jag är en av världens sämsta på att posera får ni se outfiten för kvällen. Jag var mycket nöjd med kläderna som Älskade R hittade. Den var somrig och fräsch och det var första gången på flera månader som jag kände mig fin.

Älskade R kom hem någon gång efter klockan 03:00. Då var vi vakna ett tag och surrade på. Det var ju så längesedan vi sågs (flera timmar) och vi hade massor att berätta för varandra...hahaha!

ÖRNSKÖLDSVIK

Sen onsdagkväll smög vi in på Bergfinkvägen. Då hade vi också släppt av pöjka i Ö-vikskrokarna. De åkte med från Uppsala där vi plockade upp dem. "Hemma" möttes vi av två trötta svärisar, som satt uppe och surrade med oss ett bra tag medan vi nattfikade. Vad skönt det var att äntligen komma fram och att få krypa ner i en säng och sova.

Torsdag morgon vaknade vi helt okej tid trots lång bilresa kvällen innan. Jag vet dock inte om jag var helt vaken när jag steg upp och gick på toa. Den lugna och tysta morgonen avbröts nämligen plötsligt av ett hejdlöst vrålskratt nerifrån toan där jag satt. Ibland behövs inget speciellt för att man (läs jag) ska bryta loss i värsta skrattet. Oftast handlar det om att jag är trött eller så är det helt enkelt något hejdlöst roligt som händer.

Denna gång hade jag glömt att toa-papperet gick mycket lätt att rulla ut från hållaren på lilla toan på nedervåningen. Det gjorde attnär jag ryckte till i papperet överföllsbåde golvet och jag av metervist med toapapper. Jag ser nu när jag skriver att det inte alls är roligt, men nyvaken i situationen och vetandes att de andra på övervåningen säkert undrade vad jag höll på med fick mig att skratta så tårarna rann.

Dagen gick snabbt med fikagäster, presenter, massor med kramar och besök. Kvällen kom snabbt och en mycket nöjd men trött Annika somnade fort, men sov oroligt. Det låg nog lite stress i kroppen att hinna träffa alla vi ville under de få dagar vi hade på oss innan jobben i Västerås åter kallade på oss.

INGERSTA

På fredagförmiddag bilade vi iväg till Ingersta, Sollefteå, mamma och O. Dagen bjöd på varmt och kvavt väder. Vi åkte direkt till marknadsmässan på Nipvallen för att inhandla en av årets viktigaste delikatesser. Nej, jag menar inte surströmming utan getmese och getost.

Det blev lunchdags under tiden vi strosade fram mellan människor, hundar och marknads-stånd. Jag hittade något som såg gott ut att äta till lunch. För tre av oss blev det pitabröd fyllt med marineradbenfri kotlettrad, sallad och vitlöksdressing. Den fjärde åt macka med inlagd stekt strömming.

På hemvägen stanande vi till på ICA för att komplettera den tänkta middagen bestående av grillat. Väl på plats i Ingersta förberedde jag och mamma det som skulle grillas och sedan kunde vi alla njuta en stund av utsikt, sällskap och värme på altanen.

Det vankades även gott bröd, potatisknyten och dricka till allt det härliga vi grillade.

UMEÅ

På lördagen vaknade vi upp till sol och kvav luft. Mamma, Älskade R och jag tog en promenad före frukost medan O byggde på hönshuset. När frukosten hade ramlat ner i magarna och vi var nyduschade och fräscha var det dags att åter sätta oss i bilen. Nu rattade vi Passaten mot Umeå med mina systrar och deras familjer som mål. I Umeå var listan lång på vänner som vi ville hinna med att träffa, men vi fick lov att vara realistiska för att inte bara stressa oss igenom alla besök. Vi fick banta ner listan rejält och resultatet blev till slut bara ett stopp utöver det planerade.

Första stoppet blev en snabblunch hos gemensamma vänner med en 10-månaders liten tjej. Vi blev bjudna på kycklingsallad och 2 sorters hembakt bröd. För första gången någonsin fick jag uppleva att ett barn inte blev stormförtjust i Älskade R när de träffade honom. Lilla A har för närvarande en tendens att inte tycka om killar/män och hennes pappa hoppas att det håller i sig till tonåren. Vad tror vi om det hahaha?!?!

Efter en trevlig timme lite drygt befann vi oss inom kort på Ersboda där vi hälsades med stora kramar av mina systerdöttrar E & L. De bara växer och blir större, sötare och klokare. Då vädret var underbart umgicks vi på baksidan av huset. Efter ett tag dök även lillasyster med sambo upp. Vi grillade korv och hamburgare över öppen eld och det smakade mycket gott. Kläderna däremot, luktade inte gott efteråt.

E plockade sedan fram en rockring och visade hur duktig hon var att rocka. Jag och lillasyster gjorde tappra försök att få rockringen att snurra åtminstone några varv på höften, men vi lyckades riktigt dåligt med det. Okej då, lillasyster lyckades lite bättre än vad jag gjorde. Det blev grabbarnas tur och de hade lite annorlunda stil kan man lugnt säga. Med böjda ben och med en juckliknande stil klarade både Älskade R och lillasysters hjärta J att mästra rockringen bättre än oss. Bäst av alla var ändå fina E.

Kvällen slutade med efterrätt och kramar. Jag är glad att vi åkte uppåt under långhelgen och träffade de vi hann med att träffa. Förhoppningsvis tar vi en tur uppåt i mitten av juli, men vi får se hur läget ligger då innan vi tar något beslut. Runt 20:30 på lördagkvällen bilade vi tillbaka till Ö-vik för att minska på milen till Västerås under söndagen.

AVSLUTNINGEN

Efter att ha lämnat av pöjka i Märsta ringde vi upp vår uppfödare S för att höra om vi kunde titta förbi lite snabbt när vi ändå hade vägarna förbi. Hon jobbade så istället för att åka förbi hemma hos henne kikade vi förbi arbetsplatsen. Hon hade med sig sin egen lilla tikvalp Tindra och hanvalpen Nestor (kul). Nestor var sista valpen kvar och skulle hämtas av sina nya ägare under kvällen. Vi hann med att fika och surra med S och leka en hel del med valparna innan vi körde vidare mot Västerås. Bra avslutning på en lång dag i bilen. 

10 veckor gamla valpar, 14 och 15 kg. 

När vi till slut parkerade på Klockartorpet fick suveränt god middag av vår granne K. Vilka fina människor vi känner och har runtomkring oss.

Nu har vi köpt ett nytt fordon. Det är en trehjuling vid namn Teutonia Spirit S3 och kommer att användas till mig, pappan och monstret från och med augusti någon gång. Vi har beställt vår fina blivande barnvagn från Tyskland och den kommer om ungefär 9 veckor.

Vagnen har en liggdel som den här nedanför. Färgen kommer att vara svart på det stora hela förutom den petrolblå färgen där det på bilden är lila. Den blå färgen finns också på insidan av vagnen.

Till liggdelen har vi köpt ett nyföddsinlägg som ser precis ut som på bilden.

När vårt monster blir lite större kommer vi att byta ut liggdelen till en sittdel i färgerna svart och orange. Vi har valt färgerna så de passar oavsett kön på vår knodd.     

Några få tillbehör blev det också i beställningen, närmare bestämt hjulskydd och myggnät. Skötväska och babyskydd till bilen kommer att ordnas härifrån Sverige. Nu har vi beställt via nätet på denna sida:

www.mypram.de

Sen lördagkväll lagade Älskade R punka på sin cykel och pumpade min cykels däck för en premiärtur tillsammans. Den var tänkt att gå till Rocklunda och söndagens hundutställning där det naturligtvis skulle finnas ett antal vuxna Grand Danois och trevliga människor. Utställningen började klockan 09:00 och trots att vi klev upp 07:40 hann vi inte med oss utan fick ta bilen istället. Vi hade ju fler saker att göra under dagen.

Det gick sisådär för uppfödare S och kennel LiebeDoggen. Jokke och Scooby gick det bäst för och det kan jag förstå. I mina ögon är de två mycket fina och härliga hanhundar. Jokke är pappa till Missy som bodde hos oss ett tag och Scooby är brorsa till henne.

Klockan 12:00 körde vi tillbaka hem till Klockartorpet för en snabblunch bestående av rester; kassler, ris och champinjonstuvning. Det blev klädbyte för mig för att ha så bekväma kläder som möjligt under föreställningen i Globen. Vi hade bokat biljetter till dansgruppen Bounce sista föreställning. Vi fick tag i ståplatser, men det var på håret.

Förväntansfulla och ute i sista minuten stegade vi in i Globen. Vi köpte på oss lite gott och en vattenflaska. Tv var på plats och det märktes på vissa av personerna i publiken. En tjej höll på med sina borstar, penslar och puderdosor säkert 20 minuter, men enligt mig blev det inget resultat att hurra för.

Föreställningen var bra som alltid. Jag tror inte att Bounce kan göra något dåligt. Däremot är det nog den föreställning jag blivit minst imponerad av. Det var lite för mycket andra dansare som deltog med inslag av andra danser. Jag hade velat se mer av just Bounce. Som alltid var det en bra story i bakgrunden, men om jag ska vara hård så kommer denna föreställning inte upp i samma klass som varken Gökboet eller the Score, vilka är mina favoriter.

Under föreställningen började min kropp att protestera på något konstigt sätt. Jag blev kallsvettig, yr och illamående och var riktigt nära att svimma. Jag fick lov att sitta på golvet i perioder för att återhämta mig. tyvärr började även ländryggen att protestera så jag fick en lite jobbig föreställning. Jag skulle inte ha velat missa den för någonting.

Efter föreställningen bestämde vi oss för att ta en liten omväg på väg hem och köra förbi Knivsta och uppfödare S för att kika på henens nu ganska stora valpar. Det var dock ingen hemma när vi kom fram så vi lämnade ett meddelande på mobilen att vi hälsat på. Vi gick ut och rastade de två stora tjejerna, gav dem mat och tjuvade oss in till småkorvarna i valpboxen.

Ojojoj vilka kelgrisar det var där inne. Vi möttes av fem små korvar som ville upp i famnen för att mysa. Fyra hanar och en tik fick vi mysa med. Efter bara en liten stund ringde S upp och tyckte att vi skulle släppa ut de små liven en stund så det gjorde vi. De sprang ut och bajsade och lekte med grenar. Älskade R kunde inte låta bli att hämta kameran. När han kom skuttandes tillbaka blev de små korvarna lite rädda och började skälla som bara den tills Älskade R stannade till. Då kom de farandes mot honom och famnen på studs.

Jag är grymt sjuk på en valp igen och inte blir det bättre av att S har en hanvalp kvar till salu...

Familjen Holmgren har bekanta i 08-land. I onsdags fick vi veta att de köpt en ny segelbåt och att den skulle ligga här i Västerås för att göras helt klar för användning till lördagmorgon. Älskade R blev ju såklart supernyfiken på segelbåten och skickade sms till familjen i 08-land. Vi fick veta var den skulle ligga och åkte på torsdagkvällen förbi hamnen för att se om vi skulle kunna identifiera just deras båt. Det kunde vi (läs Älskade R).

Det blev ett mms som skickades till ägarna för att höra om det var deras båt och det stämde. Vi fick också veta att de skulle komma till Västerås under fredageftermiddag. När Älskade R slutade jobba på fredagen styrde han Passaten mot hamnen för att välkomna dem, men de hade inte dykt upp ännu.

Vi sysselsatte oss med att återigen titta på barnvagnar, äta middag och köra ett konditionspass innan vi återåkte förbi för att säga hej. Nu hade de kommit på plats i båten och höll precis på att inspektera den. Vi bjöd in oss själva på fika till lite senare på kvällen efter dusch och fika-shopping på Coop.

Runt klockan 20:00 tog vi av oss våra skor, klättrade ner i den nu varma salongen och satte oss ned på de helt nya sofforna. Inredningen tilltalade mig och framför allt tyckte jag om att det var ståhöjd där nere i båten. Det blev en trevlig, rolig och mysig kväll som slutade först strax före klockan 23:00. Vi hann med att läsa en tysk instruktionsbok för att få spisen att fungera, se båtfrun ha lite kontrollmani över värmarknappen och inse att de nya båtarna har alla lampknappar i taket.

Lördag och sista dagen på semestern tillbringade vi på en härlig strand inte alls långt bort från Ao Nang.

Fredag morgon blev vi hämtade klockan 07:45 för att åter ta en båttur mot Phi Phi-öarna. Älskade R hade bokat provdyk med företaget KonTiki så vi båda var spända av förväntan över hur han skulle lyckas med dykningen och vad han skulle tycka om upplevelsen. Egentligen var jag säker på att han skulle älska att dyka och jag hade rätt. Han tyckte det var det bästa på hela semestern. Nu väntar en kurs för att ta dyk-certifikat hemma i Sverige. Vem vet, kanske hamnar vi en säsong i Thailand när han jobbar som instruktör där.

Jag hade bokat snorkling för dagen och tyckte det skulle bli roligt. Under båtturen upptäckte vi dock att vattnet var fyllt av maneter. Vi kunde stå på båten och räkna 1, 2, 3, 4, 5, 10, 15, 20, 30, osv.

Efter att jag blivit bränd av en manet på måndagen kände jag mig lite skärrad och rädd inför snorklingen. Det gjorde att jag på första platsen fick panik i vattnet efter 5 minuter och simmade tillbaka till båten tillsammans med en instruktör och två små brittiska pojkar som just blivit brända av varsin manet.

Efter lunch när vi skulle dyka och snorkla på plats två var jag mycket tveksam om jag skulle hoppa i vattnet igen. Älskade R körde med en massa peptalk och vips så var jag i vattnet. Jag såg bland annat en häftig orm nere på botten. Jag är så nöjd över mig själv att jag trotsade rädslan och jag brände mig inget heller. Det var en fantastisk dag!

Mycket omtalad ö för att vara vacker med härliga små stränder. Det som slog oss mest var att det redan halvvägs dit med longtailbåt låg mängder av skräp i havet. Det blev inte bättre när vi kom fram till stränderna och vattnet där. En aning uäck!

Någon enstaka strand var hyffsat ren och där var det mysigt också. Vi gillade stranden som hette Turtle beach. Turen vi gjorde innehöll stopp på två stränder på Hong island med en liten bukt, men även stopp på två andra små öar runtomkring.