Sen lördagkväll lagade Älskade R punka på sin cykel och pumpade min cykels däck för en premiärtur tillsammans. Den var tänkt att gå till Rocklunda och söndagens hundutställning där det naturligtvis skulle finnas ett antal vuxna Grand Danois och trevliga människor. Utställningen började klockan 09:00 och trots att vi klev upp 07:40 hann vi inte med oss utan fick ta bilen istället. Vi hade ju fler saker att göra under dagen.

Det gick sisådär för uppfödare S och kennel LiebeDoggen. Jokke och Scooby gick det bäst för och det kan jag förstå. I mina ögon är de två mycket fina och härliga hanhundar. Jokke är pappa till Missy som bodde hos oss ett tag och Scooby är brorsa till henne.

Klockan 12:00 körde vi tillbaka hem till Klockartorpet för en snabblunch bestående av rester; kassler, ris och champinjonstuvning. Det blev klädbyte för mig för att ha så bekväma kläder som möjligt under föreställningen i Globen. Vi hade bokat biljetter till dansgruppen Bounce sista föreställning. Vi fick tag i ståplatser, men det var på håret.

Förväntansfulla och ute i sista minuten stegade vi in i Globen. Vi köpte på oss lite gott och en vattenflaska. Tv var på plats och det märktes på vissa av personerna i publiken. En tjej höll på med sina borstar, penslar och puderdosor säkert 20 minuter, men enligt mig blev det inget resultat att hurra för.

Föreställningen var bra som alltid. Jag tror inte att Bounce kan göra något dåligt. Däremot är det nog den föreställning jag blivit minst imponerad av. Det var lite för mycket andra dansare som deltog med inslag av andra danser. Jag hade velat se mer av just Bounce. Som alltid var det en bra story i bakgrunden, men om jag ska vara hård så kommer denna föreställning inte upp i samma klass som varken Gökboet eller the Score, vilka är mina favoriter.

Under föreställningen började min kropp att protestera på något konstigt sätt. Jag blev kallsvettig, yr och illamående och var riktigt nära att svimma. Jag fick lov att sitta på golvet i perioder för att återhämta mig. tyvärr började även ländryggen att protestera så jag fick en lite jobbig föreställning. Jag skulle inte ha velat missa den för någonting.

Efter föreställningen bestämde vi oss för att ta en liten omväg på väg hem och köra förbi Knivsta och uppfödare S för att kika på henens nu ganska stora valpar. Det var dock ingen hemma när vi kom fram så vi lämnade ett meddelande på mobilen att vi hälsat på. Vi gick ut och rastade de två stora tjejerna, gav dem mat och tjuvade oss in till småkorvarna i valpboxen.

Ojojoj vilka kelgrisar det var där inne. Vi möttes av fem små korvar som ville upp i famnen för att mysa. Fyra hanar och en tik fick vi mysa med. Efter bara en liten stund ringde S upp och tyckte att vi skulle släppa ut de små liven en stund så det gjorde vi. De sprang ut och bajsade och lekte med grenar. Älskade R kunde inte låta bli att hämta kameran. När han kom skuttandes tillbaka blev de små korvarna lite rädda och började skälla som bara den tills Älskade R stannade till. Då kom de farandes mot honom och famnen på studs.

Jag är grymt sjuk på en valp igen och inte blir det bättre av att S har en hanvalp kvar till salu...

 

stora

26 april 2010 10:06

Har du nån koll på varför du höll på att svimma?
Tur att ni kan åka och hälsa på vovvarna lite då och då.

 

Annika

26 april 2010 12:12

Till Stora: Vet inte om det berodde på lite för varmt och kvavt och kanske för att vi varit igång precis hela helgen. Samma känsla som jag hade nästan varje kväll i Thailand.

Roligt att ha nära till uppfödaren och bra när det blir vår tur för valp. Då kan vi hälsa på ofta så den lär känna igen oss redan innan den flyttar till oss.

 

mor

26 april 2010 17:16

Har du koll på ditt blodtryck??Annars så var korvarna inte så jättesmå,dom såg ju härliga ut.

 

Annika

26 april 2010 22:01

Till Mor: Inget fel på trycket eller något annat för den delen. Bara ryggen som börjar ta stryk.

Vovvarna är gudomliga.

 

jossan

27 april 2010 10:04

Men åhhh så söta!!!myyyys

http://wellnessbyme.blogspot.comh

 

Annika

27 april 2010 11:11

Till Jossan: Hej min vän!
Skitsöta korvar. De är snart lika gamla som Missy var när vi hämtade henne. Tänk att ni var hos oss då. =)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Det sägs att man blir starkare när man tar sig igenom prövningar. Jag har jobbat så länge med mig själv, att lära mig lyssna på kroppen, hitta balans, nå en förståelse och acceptans att det är som det är och att jag är som jag är - good e...

  En ovanlig vanlig dag   Måndagen den 20 februari började som vanligt med att vakna och ta mig upp till arbetsträningen på Intersport. Efter att äntligen ha fått mina "hjälpmedel" trosgördel, medicinsk strumpbyxa samt bälte fungerade det återi...

Grattis älskade Arvid på din 2-års dag önskar mamma, pappa och Liv. Tyvärr får du inte den där roliga fyrhjulingen i present. Men något annat skoj finns i det stora paketet. ...

2014 började bra i hälsoväg. Jag kände mig starkare och piggare än på länge. Jag till och med sa det högt till omgivningen. Nu har jag under någon veckas tid haft diffusa besvär i bröst/hjärta och konstigt pirr i en underarm och fingrar. Älskad...

Huvva! Jag ligger i influensa, tror jag iallafall. Det är i alla fall ingen vanlig liten förkylning. Det värker i leder och muskler och i bröstet för varje inandning. Det finns ingen kroppsställning som är bekväm. Jag har frossa och svettas om va...