Sen lördagkväll lagade Älskade R punka på sin cykel och pumpade min cykels däck för en premiärtur tillsammans. Den var tänkt att gå till Rocklunda och söndagens hundutställning där det naturligtvis skulle finnas ett antal vuxna Grand Danois och trevliga människor. Utställningen började klockan 09:00 och trots att vi klev upp 07:40 hann vi inte med oss utan fick ta bilen istället. Vi hade ju fler saker att göra under dagen.

Det gick sisådär för uppfödare S och kennel LiebeDoggen. Jokke och Scooby gick det bäst för och det kan jag förstå. I mina ögon är de två mycket fina och härliga hanhundar. Jokke är pappa till Missy som bodde hos oss ett tag och Scooby är brorsa till henne.

Klockan 12:00 körde vi tillbaka hem till Klockartorpet för en snabblunch bestående av rester; kassler, ris och champinjonstuvning. Det blev klädbyte för mig för att ha så bekväma kläder som möjligt under föreställningen i Globen. Vi hade bokat biljetter till dansgruppen Bounce sista föreställning. Vi fick tag i ståplatser, men det var på håret.

Förväntansfulla och ute i sista minuten stegade vi in i Globen. Vi köpte på oss lite gott och en vattenflaska. Tv var på plats och det märktes på vissa av personerna i publiken. En tjej höll på med sina borstar, penslar och puderdosor säkert 20 minuter, men enligt mig blev det inget resultat att hurra för.

Föreställningen var bra som alltid. Jag tror inte att Bounce kan göra något dåligt. Däremot är det nog den föreställning jag blivit minst imponerad av. Det var lite för mycket andra dansare som deltog med inslag av andra danser. Jag hade velat se mer av just Bounce. Som alltid var det en bra story i bakgrunden, men om jag ska vara hård så kommer denna föreställning inte upp i samma klass som varken Gökboet eller the Score, vilka är mina favoriter.

Under föreställningen började min kropp att protestera på något konstigt sätt. Jag blev kallsvettig, yr och illamående och var riktigt nära att svimma. Jag fick lov att sitta på golvet i perioder för att återhämta mig. tyvärr började även ländryggen att protestera så jag fick en lite jobbig föreställning. Jag skulle inte ha velat missa den för någonting.

Efter föreställningen bestämde vi oss för att ta en liten omväg på väg hem och köra förbi Knivsta och uppfödare S för att kika på henens nu ganska stora valpar. Det var dock ingen hemma när vi kom fram så vi lämnade ett meddelande på mobilen att vi hälsat på. Vi gick ut och rastade de två stora tjejerna, gav dem mat och tjuvade oss in till småkorvarna i valpboxen.

Ojojoj vilka kelgrisar det var där inne. Vi möttes av fem små korvar som ville upp i famnen för att mysa. Fyra hanar och en tik fick vi mysa med. Efter bara en liten stund ringde S upp och tyckte att vi skulle släppa ut de små liven en stund så det gjorde vi. De sprang ut och bajsade och lekte med grenar. Älskade R kunde inte låta bli att hämta kameran. När han kom skuttandes tillbaka blev de små korvarna lite rädda och började skälla som bara den tills Älskade R stannade till. Då kom de farandes mot honom och famnen på studs.

Jag är grymt sjuk på en valp igen och inte blir det bättre av att S har en hanvalp kvar till salu...