Direktlänk till inlägg 21 januari 2012
Jag har tyckt att det gått helt okej att flytta från Västerås
och att vardagen rullat på.
Den senaste veckan har dock känslorna kommit ikapp mig och det känns ensamt och tomt.
Jag saknar min bästa vän så vansinnigt mycket.
Visst hörs vi på telefon och skickar meddelanden som vi gjort tidigare också,
men det är inte alls samma sak.
Hon får mig alltid att må bra och hennes sällskap är guld värt.
Hon får mig att landa och ta det lite lugnare.
Hon får mig att gapskratta.
Hon får mig att tänka efter och se saker ur nya vinklar.
Hon får mig att gråta ibland, då hon är en sådan fin känslomänniska.
Hon är fantastisk med min älskade dotter.
Hon och Älskade R går ihop superbra också.
Jag hoppas att vi ses snart!
En ovanlig vanlig dag Måndagen den 20 februari började som vanligt med att vakna och ta mig upp till arbetsträningen på Intersport. Efter att äntligen ha fått mina "hjälpmedel" trosgördel, medicinsk strumpbyxa samt bälte fungerade det återi...
2014 började bra i hälsoväg. Jag kände mig starkare och piggare än på länge. Jag till och med sa det högt till omgivningen. Nu har jag under någon veckas tid haft diffusa besvär i bröst/hjärta och konstigt pirr i en underarm och fingrar. Älskad...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
|||||||||
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 | |||
9 |
10 |
11 |
12 | 13 |
14 |
15 |
|||
16 |
17 | 18 |
19 |
20 |
21 | 22 |
|||
23 |
24 | 25 |
26 |
27 | 28 |
29 |
|||
30 |
31 | ||||||||
|