När Älskade R kom hem från jobbet på fredagen gjorde vi oss klara för att försöka styra upp lite träning. Det var ju liksom ett tag sedan sist. Vi hade tänkt skola in Liv i barnpassningen, men de hade stängt för dagen. Vi löste det hela med att jag började att träna medan Liv och pappan gick på stan. Sedan bytte vi så jag och Liv myste medan pappan tränade.

Det blev snabb middag när vi kom hem. Älskade R var mycket sällskaps-sugen så vi ringde hit söta J och lite fredagskarra inför kvällens Idol. Som vanligt när jag och J umgås blir det mycket surr, likaså i fredags, så i ärlighetens namn hängde jag inte alls med i Idol. Jag vet i alla fall att Weise åkte ut. Min favorit är, eller jag ska säga VAR, Jay. Efter att ha fått veta att han rökt på har han sjunkit i mina ögon. Det är inte en bra förebild för våra unga.

Lördagen blev den dagen vi skolade in Liv på gymmets barnpassning. Det gick alldeles utmärkt för henne. För mamman (mig) var det lite jobbigare. Det kändes skumt att lämna skruttan hos 2 helt okända tjejer trots att vi skulle befinna oss i ett rum alldeles i närheten. Jag blev tvungen att gå tillbaka och försäkra mig om att de skulle hämta oss om hon vaknade och var ledsen. Troligtvis skulle hon vara hungrig då. "Det är ingen fara" försökte hon säga till mig flera gånger. Till slut vände jag om och anslöt mig till Älskade R som körde rodd i gymmet. Mina tankar var dock inte fokuserade på träning denna gång.

På söndagen fick Liv sin första smakportion av fast föda. Vi bjöd henne på en liten sked potatismos. Det var mycket spännande att få denna underliga konsistens i munnen tyckte hon. Mamma och pappa tyckte också att det var spännande med alla hennes grimaser och ansikts-uttryck.

Hon fick också vara med om sitt första julbak. Vi köpte färdig peppar-kaksdeg på Maxi, satte på Liv hennes nya fina förkläde och körde igång med baket. Det var dock en lite för trött tjej för att tycka om att baka. En kaka, närmare bestämt en stjärna, tryckte hon ut med hjälp av mamma.

 

stora

23 november 2010 12:05

Verkar alltid som om det är värre för oss mammor att lämna bort barnen än för papporna.
Himmel vad duktig Liv är på att baka. Tur att du fick lite hjälp iallafall.
Så skoj att börja med smakportioner.
Majs och banan minns jag att brudarna gillade.

Herr och Fru Mysbralla

23 november 2010 12:51

Fast Älskade R tyckte också att det kändes lite underligt att lämna henne hos okända.

Med en sådan hjälpreda som Liv kanske jag börjar baka mer än jag gjort tidigare. =)

Morot verkade godare än potatis. Då gapade hon till och med när skeden kom emot munnen.

 

mamma

23 november 2010 19:18

Vilken duktig tjej,tänk att hon redan bakar.Kul att hon får smakportioner.

Herr och Fru Mysbralla

23 november 2010 19:26

Ja, vi ville ge henne lite traditionsbak.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Det sägs att man blir starkare när man tar sig igenom prövningar. Jag har jobbat så länge med mig själv, att lära mig lyssna på kroppen, hitta balans, nå en förståelse och acceptans att det är som det är och att jag är som jag är - good e...

  En ovanlig vanlig dag   Måndagen den 20 februari började som vanligt med att vakna och ta mig upp till arbetsträningen på Intersport. Efter att äntligen ha fått mina "hjälpmedel" trosgördel, medicinsk strumpbyxa samt bälte fungerade det återi...

Grattis älskade Arvid på din 2-års dag önskar mamma, pappa och Liv. Tyvärr får du inte den där roliga fyrhjulingen i present. Men något annat skoj finns i det stora paketet. ...

2014 började bra i hälsoväg. Jag kände mig starkare och piggare än på länge. Jag till och med sa det högt till omgivningen. Nu har jag under någon veckas tid haft diffusa besvär i bröst/hjärta och konstigt pirr i en underarm och fingrar. Älskad...

Huvva! Jag ligger i influensa, tror jag iallafall. Det är i alla fall ingen vanlig liten förkylning. Det värker i leder och muskler och i bröstet för varje inandning. Det finns ingen kroppsställning som är bekväm. Jag har frossa och svettas om va...